För er som inte märkt det så plingar Bingos tand var 20e sekund på Machos sida. Det är världens duktigaste Melina som fixat det!
Annars då? Bingo gillade texten och det känns såklart skönt. Vår senaste insändare fattar ingenting, men jag har hört att starka vedhuggarmän i Kiruna gillar Macho och det känns ju såklart underbart.
Anja har snackat en del om en pappa-våg i ett landslag nära dej, och nu har den äntligen börjat!
Min kompis Kalle ska också bli pappa.
Jag reagerade först på att han lagt upp bilden på sin unge för det kändes lite intimt och på nåt sätt tänkte jag att fostret borde få bestämma det själv. Jag fattar såklart att dte är en sjuk tanke, men det är ändå lite konstigt det där med att föräldrar har total makt över sin unges exponering i flera år.
Så jag släppte ut frågan om det var normalt på redaktionen. Baba sa att det såklart var helt normalt för det är väl det man har bloggar till? På bloggen visar man det bästa man har.
Nån annan (jag tänker inte säga vem det var för kommentaren är helt sjuk, men rolig) sa att det inte var ok för liksom vem vill se nåns cysta?
Sen blev det tyst.
-Parasit Schmarasit, sa nån.
Jag och Baba tittade på varandra och frågade lite om när det slutar vara en cysta och blir ett barn.
-Tre månader.
Efter tre månader är det ok att lägga upp fosterbidler på webben. Då är det inte äckligt längre, bara gulligt, tycker nån.
Jag har förövrigt kollat runt lite på pappabloggarna senaste dagarna. Det var ett jäkla ståhej runt den där hemliga pappan kommer jag ihåg. Var det den första pappan i världshistorien?
Ojojoj! Här har hemlig pappan länkat till precis en sån diskussion jag hade tänkt mig, om inte nån hade jämfört min kompis unge med cancer. Det gick inte att fortsätta efter det.
/Anna
måndag, september 25, 2006
torsdag, september 21, 2006
Mer blondiner
Blondinmobbingen är verkligen utbredd. Och intressant. Jag vet att jag är lite sent på det men jag måste dra upp den gamla diskussionen om när Harald Treutiger frågade Lars Leijonborg om han föredrog en middag med Marit Paulsen eller Victoria Silvstedt. Någon av kvällstidningarna gjorde det underbara att ställa frågan till sina läsare på webben: Vem skulle du helst äta middag med - Leijonborg eller Silvstedt?
Själv skulle jag föredra Silvstedt. Leijonborg hör vi ju snacka i tid och otid ändå, och förstå allt intressant som Silvstedt måste ha sett och upplevt. Jag sa det till en av mina dåvarande kollegor, som tittade skeptiskt på mig och sa: "Jag tror inte att dom där har så mycket intressant att säga. Jag skulle mycket hellre äta med Leijonborg." Dom där! Som om blondinerna var en sorts människor. Rasbiologi, någon? Han måste dessutom ha utgått från att Silvstedt rest över hela jorden blundande och med händerna för öronen, utan att ta in några intryck eller reflektera över något. Det tror inte jag.
I år har jag haft förmånen att intervjua både Carolina Gynning och Linda Rosing och få intervjuer har gjort så starkt intryck på mig, de har verkligen vidgat mina vyer. Det låter klyschigt, men: Att möta människor som ytligt sett är väldigt olika en själv är så sjukt bra. Billy säger att jag alltid pratar om världar men det är så viktigt att kliva ur sin egen värld och titta in i någon annans en stund. Jag har också haft fördomar och dragit dem över en kam och allt det där som Anna skriver om här nedanför. Det är nog bland det dummaste jag gjort. Smarta brudar med en enorm överlevnadsförmåga, det är nog det som förenar Gynning och Rosing mest. Och det förakt som omgivningen ständigt möter dem med.
ANJA
Själv skulle jag föredra Silvstedt. Leijonborg hör vi ju snacka i tid och otid ändå, och förstå allt intressant som Silvstedt måste ha sett och upplevt. Jag sa det till en av mina dåvarande kollegor, som tittade skeptiskt på mig och sa: "Jag tror inte att dom där har så mycket intressant att säga. Jag skulle mycket hellre äta med Leijonborg." Dom där! Som om blondinerna var en sorts människor. Rasbiologi, någon? Han måste dessutom ha utgått från att Silvstedt rest över hela jorden blundande och med händerna för öronen, utan att ta in några intryck eller reflektera över något. Det tror inte jag.
I år har jag haft förmånen att intervjua både Carolina Gynning och Linda Rosing och få intervjuer har gjort så starkt intryck på mig, de har verkligen vidgat mina vyer. Det låter klyschigt, men: Att möta människor som ytligt sett är väldigt olika en själv är så sjukt bra. Billy säger att jag alltid pratar om världar men det är så viktigt att kliva ur sin egen värld och titta in i någon annans en stund. Jag har också haft fördomar och dragit dem över en kam och allt det där som Anna skriver om här nedanför. Det är nog bland det dummaste jag gjort. Smarta brudar med en enorm överlevnadsförmåga, det är nog det som förenar Gynning och Rosing mest. Och det förakt som omgivningen ständigt möter dem med.
ANJA
Jag har skaffat kabelTV
Häromdagen pratade jag om internet med Dan och Emanuel. Kom på att det jag gillar med internet är både att jag slipper prata med människor och att jag träffar människor.
Jag älskar tillexempel alla lyxiga bloggar och små nättidningar, jag hade missat massa åsikter om inte nätet fanns.
Samtidigt älskar jag att jag till slut skaffade kabeltv och slapp prata i telefon när jag gjorde det, och kunde fixa det via nätet. När jag kom hem var alla kanaler igång och jag hade inte yppat ett ord.
Men du behöver inte kabeltv för att se när könshjälten Carolina Gynning intervjuar systrarna Graaf om deras uppväxt. Helt fantastisk historia. Kolla hur gulliga dom är mot varandra.
Igår fick jag en flashback från en sommar när jag var 16-17 och Graaf hade släppt "You got what I want" och Victoria Silvstedt släppte "Hello hey" (kan vara fel titel).
På den tidenb var det värsta grejen att nån som inte var den typen av artist släppte en skiva. Men nu är det ju bara modeller som gör musik, det känns iallafall inte som att dom skulle väckt så starka reaktioner idag.
Iallafall: jag hängde med ett gäng indiekids och vi tyckte vi var så jävla speciella och drev som fan med "dom dumma blondinerna". Jag tyckte egentligen om låtarna, jag gillar allt som är lite svängigt och kommersiellt, men det sa jag knappt. Och när jag sa det fick jag höra att det var för att jag var blond jag med så då var det bara att hänga på diss-tåget.
Det är (som Bingo Rimér säger i #7 som kommer i morgon) väldigt lätt att sätta sig över folk som vikt ut sig och kalla dom dumma. Men det är inte så enkelt.
Jag kan inte ens garantera att jag INTE skulle släppa en singel, om jag fick göra en lyxig video till. Carl Sahlin säger att i väst, där vi ju har en rätt hög levnadsstandard, vill människor oftare lära sej sjunga än i länder med sämre ekonomi etc. Det handlar om att utveckla jaget, personen och använda kroppens fulla potential, ni vet.
Och vad ville jag säga? För att citera Bingo: "Magdalena Graaf är en trebarnsmamma som har skrivit en bok och det är en grov förolämpning att kalla henne för dum eller naiv."
Det gäller nog fler än Magdalena, eller vad tror ni?
/Anna
Jag älskar tillexempel alla lyxiga bloggar och små nättidningar, jag hade missat massa åsikter om inte nätet fanns.
Samtidigt älskar jag att jag till slut skaffade kabeltv och slapp prata i telefon när jag gjorde det, och kunde fixa det via nätet. När jag kom hem var alla kanaler igång och jag hade inte yppat ett ord.
Men du behöver inte kabeltv för att se när könshjälten Carolina Gynning intervjuar systrarna Graaf om deras uppväxt. Helt fantastisk historia. Kolla hur gulliga dom är mot varandra.
Igår fick jag en flashback från en sommar när jag var 16-17 och Graaf hade släppt "You got what I want" och Victoria Silvstedt släppte "Hello hey" (kan vara fel titel).
På den tidenb var det värsta grejen att nån som inte var den typen av artist släppte en skiva. Men nu är det ju bara modeller som gör musik, det känns iallafall inte som att dom skulle väckt så starka reaktioner idag.
Iallafall: jag hängde med ett gäng indiekids och vi tyckte vi var så jävla speciella och drev som fan med "dom dumma blondinerna". Jag tyckte egentligen om låtarna, jag gillar allt som är lite svängigt och kommersiellt, men det sa jag knappt. Och när jag sa det fick jag höra att det var för att jag var blond jag med så då var det bara att hänga på diss-tåget.
Det är (som Bingo Rimér säger i #7 som kommer i morgon) väldigt lätt att sätta sig över folk som vikt ut sig och kalla dom dumma. Men det är inte så enkelt.
Jag kan inte ens garantera att jag INTE skulle släppa en singel, om jag fick göra en lyxig video till. Carl Sahlin säger att i väst, där vi ju har en rätt hög levnadsstandard, vill människor oftare lära sej sjunga än i länder med sämre ekonomi etc. Det handlar om att utveckla jaget, personen och använda kroppens fulla potential, ni vet.
Och vad ville jag säga? För att citera Bingo: "Magdalena Graaf är en trebarnsmamma som har skrivit en bok och det är en grov förolämpning att kalla henne för dum eller naiv."
Det gäller nog fler än Magdalena, eller vad tror ni?
/Anna
lördag, september 16, 2006
Skogssemester
Tjohoo! Nu är jag hemma igen. På riktigt den här gången, och fylld av ny energi. En vecka i skogen gav verkligen livskraften tillbaka så nu är det dags att köra. Från min lilla skogssemester fick jag med mig följande poäng:
Gubbpoäng:
Gubbpoäng:
- Tänkt en hel del på vårt lands historia och mina gamla släktingar
- Lyssnat på Dan Andersson
- Pratat om björn och hund
- Inte tittat på tv förutom när det varit sport och Uppdrag granskning
Fältbiologpoäng:
- Tänkt ganska mycket på hur fantastisk skogen är.
Kulturarbetande feministpoäng:
- Druckit rödvin och läst Elfriede Jelinek på kvällarna
Husmoderspoäng:
- Kokat oändliga mängder marmelad
- Plockat svamp och fryst in
- Varje dag gått ut på gården, plockat tomater, sallad, bönor, persilja, bönor och sockerärter och tänkt "åh så underbart gott. Från min egen gård!" när jag ätit.
- Bakat grovt bröd med morot, sesamfrö och linfrö i.
Svennepoäng:
- Badat i tjärnen varje dag trots att det bara varit 15-16 grader varmt, hållit på att frysa ihjäl varje gång men intensivt tänkt "det blir så skönt sen" medan jag försökt överleva det kalla vattnet.
Vad säger detta? Jo, åtminstone en sak: den här sommaren har jag hängt med gubbar och på Möllan. Men nu är det slut på det.
Jag är för övrigt förtryckt. Hur vet jag nu detta, undrar ni säkert. Dels för att en farbror en gång berättade det för mig. Men sen finns det också ett jättebra sätt att klura ut det på. Vilket får ni veta på fredag, om ni köper Aftonbladet Klick!
AINALEN
(Anja alltså. På Svenska Akademin-svenska.)
måndag, september 11, 2006
Roddigaste redaktören
Alltså jag kan bli så jävla förbannad! Jag skrev bästa inlägget för ett tag sen. När det skulle publiceras försvann skiten. Tur att jag kopierade all text innan tänkte jag. Men så var såklart icke fallet. Det är nåt fel på kopieringsfunktionen på min dator så det blir inte alltid. Nu var det det näst senast kopierade som kom tillbaks när jag klickade på "klistra in".
Alltså istället för ett lyxigt fyndigt namnlekande genuskonspirerande blogginlägg kom denna: http://wolfclint.blogspot.com. Som såklart också är kul, men inlägget asså.. Det är en sorg att det gick förlorat och jag pallar verkligen inte att börja om med den.
Det är lite temat över nummer 7. Det är psykos nu, men som tur är så kraschade en viktig hårddisk så vi var tvungna att göra om och göra nytt.
/Analen
Alltså istället för ett lyxigt fyndigt namnlekande genuskonspirerande blogginlägg kom denna: http://wolfclint.blogspot.com. Som såklart också är kul, men inlägget asså.. Det är en sorg att det gick förlorat och jag pallar verkligen inte att börja om med den.
Det är lite temat över nummer 7. Det är psykos nu, men som tur är så kraschade en viktig hårddisk så vi var tvungna att göra om och göra nytt.
/Analen
onsdag, september 06, 2006
Tisdag
Igår jobbade jag, Aida och Baba över lite. Det var astrevligt.
Sen fick Aida spel över att ljuset var fantastiskt, och det var det. Sånt där färgstarkt lite gult och sen gråsvarta moln över.
Sen skjutsade Aida oss i sin bil med Rage against the machines första skivan på så hög volym att hon höll på att köra för fort.
Så himla fint jag kände mig som 15 igen. Idag inledde Aida dagen med Slayer (?) och Baba fortsatte Rage-peppet med andra skivan. Glassigt.
Annars då?
Jag har gjort världens nyttigaste lunchlåda: Fyllda paprikor och quinoa, yogurtsås till det. Åh vagott!
/Anna
Sen fick Aida spel över att ljuset var fantastiskt, och det var det. Sånt där färgstarkt lite gult och sen gråsvarta moln över.
Sen skjutsade Aida oss i sin bil med Rage against the machines första skivan på så hög volym att hon höll på att köra för fort.
Så himla fint jag kände mig som 15 igen. Idag inledde Aida dagen med Slayer (?) och Baba fortsatte Rage-peppet med andra skivan. Glassigt.
Annars då?
Jag har gjort världens nyttigaste lunchlåda: Fyllda paprikor och quinoa, yogurtsås till det. Åh vagott!
/Anna
måndag, september 04, 2006
Måndag nu igen
Nu börjar det knyta ihop sig för Macho #7.
Baba delar ut texter till illustratörer, Inti pillar med en fin låtlista som vi gjort och jag är fortfarande sen med den lyxiga texten om en av Sveriges mesta fotografer. Media har kallat honom en nallebjörn på kokain och fattigmannens Hugh Hefner.
Jag har nog inget lika finurligt på lager tyvärr, men det blir bra ändå.
Annars då?
Jobbarkompisen Carlos och hans fästmö Cajsa hade inflyttningsfest och efter att jag hade gått visade Inti en ny sida. Inti har tydligen värsta Singer/Songwriter-skillz, det är dagens snackis på kontoret.
Anja flyttar till Stockhom nu igen, själv ska jag börja pendla till Malmö verkar det som. På onsdag har vi möte med alla gulliga.
Jag ska ta mig i kragen och skriva stordåd. Håll tummarna!
/Anna
Baba delar ut texter till illustratörer, Inti pillar med en fin låtlista som vi gjort och jag är fortfarande sen med den lyxiga texten om en av Sveriges mesta fotografer. Media har kallat honom en nallebjörn på kokain och fattigmannens Hugh Hefner.
Jag har nog inget lika finurligt på lager tyvärr, men det blir bra ändå.
Annars då?
Jobbarkompisen Carlos och hans fästmö Cajsa hade inflyttningsfest och efter att jag hade gått visade Inti en ny sida. Inti har tydligen värsta Singer/Songwriter-skillz, det är dagens snackis på kontoret.
Anja flyttar till Stockhom nu igen, själv ska jag börja pendla till Malmö verkar det som. På onsdag har vi möte med alla gulliga.
Jag ska ta mig i kragen och skriva stordåd. Håll tummarna!
/Anna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)