Som alla märkt kom vi inte tillbaka under våren. Under tiden som gått har frågan om att starta upp macho igen kommit upp flera gånger, men hittills har vi inte gjort något åt saken. Främst för att våra liv ser så annorlunda ut nu.
Men vi finns ju kvar på andar vis. Inti hittar ni på SVT (just nu sysslar han med morgontv har jag för mig), jag (Anna Svensson) finns här, Oscar hittar ni här, Anna Winberg här, Sandra här, Mikael Sol finns här och Micael Warg har ni här. Ni andra machosar har jag inte hittat (och Klara du ville väl inte vara länkad?). Men släng in en kommentar så fixar jag det förr eller senare.
/A
fredag, december 11, 2009
måndag, oktober 01, 2007
Vi hörs i vår! (kanske)
Hej kära Macholäsare.
Jag har planerat att skriva detta väldigt länge men det känns inte kul alls och därför har det varit svårt att komma till skott.
I och med Latifeh ABs konkurs har Macho inte längre någor förlag som står bakom produktionen. Den enda utvägen vi ser i dagsläget är att driva Machoprojektet själva. Efter två händelserika Machoår är alla eldsjälar som startade Macho utbrända. Det är alltså inte aktuellt att starta ett nytt företag eller förlag för att kunna fortsätta ge ut Macho. Åtminstone inte i nuläget.
Våren 2008 kommer Machoredaktionen samlas igen för att ta ett beslut om Machos framtid. Om vi återhämtat oss så mycket att vi kan göra Macho med den glädje och energi som vi hade från början så kör vi! Men om det tar emot så skjuter vi Macho på framtiden eller så begraver vi projektet.
Macho är mer än en tidning det är en livsfilosofi, ett kompisgäng, ett jämställdhetskoncept och planer finns på en mängd sidoprojekt. Men inget jobb eller syfte i världen är värt att göra om det förstör privatliv och själsligt mående. Ett projekt som Macho förtjänar dessutom mer än något annat att genomföras med engagemang, hjärta och hjärna.
Vi ber om ursäkt till alla prenumeranter. Erat stöd har dock varit väldigt uppskattat. Det är en fin komplimang att ni ville ha oss i brevlådan. (Ni kommer självklart inte debiteras)
Tillsammans med alla som skrivit insändare, har prenumeranterna och ni som mailat fina ord eller irritationer eller på annat sätt reagerat på Macho gjort den här resan värd alla ansträngningar. För Macho har verkligen varit en omtumlande resa, perspektiv har ställts på ändå och tidningens har genomgått stora förändringar med tidens gång.
Kärnan har alltid bestått, vem som helst ska kunna uttala sig i Macho och respekteras för sina åsikter. Vi har inte satt oss över våra medverkande utan låtit dem tala till punkt. Vi har missuppfattats och kritiserats för brist på analys. Men vår analys är enkel: varje människa måste ha rätt att uttrycka sig. Att lägga en subjektiv analys på en annan människa är inte bättre än att låta de medverkande analysera sig själva.
Ja det är lätt att skriva vidare i all evighet. Men nu ska det ta slut. SOm avslutning vill jag säga att jag verkligen ska försöka kontakta alla ni som undrat över era prenumerationer, och ni frilansar som sökt mig den senaste tiden. Jag har inte orkat ta i detta förrän nu. Jag hoppas ni kan ha överseende.
Jag hoppas framförallt att ni haft nytta och glädje av Macho!
Mvh
Anna Svensson, chefredaktör
Jag har planerat att skriva detta väldigt länge men det känns inte kul alls och därför har det varit svårt att komma till skott.
I och med Latifeh ABs konkurs har Macho inte längre någor förlag som står bakom produktionen. Den enda utvägen vi ser i dagsläget är att driva Machoprojektet själva. Efter två händelserika Machoår är alla eldsjälar som startade Macho utbrända. Det är alltså inte aktuellt att starta ett nytt företag eller förlag för att kunna fortsätta ge ut Macho. Åtminstone inte i nuläget.
Våren 2008 kommer Machoredaktionen samlas igen för att ta ett beslut om Machos framtid. Om vi återhämtat oss så mycket att vi kan göra Macho med den glädje och energi som vi hade från början så kör vi! Men om det tar emot så skjuter vi Macho på framtiden eller så begraver vi projektet.
Macho är mer än en tidning det är en livsfilosofi, ett kompisgäng, ett jämställdhetskoncept och planer finns på en mängd sidoprojekt. Men inget jobb eller syfte i världen är värt att göra om det förstör privatliv och själsligt mående. Ett projekt som Macho förtjänar dessutom mer än något annat att genomföras med engagemang, hjärta och hjärna.
Vi ber om ursäkt till alla prenumeranter. Erat stöd har dock varit väldigt uppskattat. Det är en fin komplimang att ni ville ha oss i brevlådan. (Ni kommer självklart inte debiteras)
Tillsammans med alla som skrivit insändare, har prenumeranterna och ni som mailat fina ord eller irritationer eller på annat sätt reagerat på Macho gjort den här resan värd alla ansträngningar. För Macho har verkligen varit en omtumlande resa, perspektiv har ställts på ändå och tidningens har genomgått stora förändringar med tidens gång.
Kärnan har alltid bestått, vem som helst ska kunna uttala sig i Macho och respekteras för sina åsikter. Vi har inte satt oss över våra medverkande utan låtit dem tala till punkt. Vi har missuppfattats och kritiserats för brist på analys. Men vår analys är enkel: varje människa måste ha rätt att uttrycka sig. Att lägga en subjektiv analys på en annan människa är inte bättre än att låta de medverkande analysera sig själva.
Ja det är lätt att skriva vidare i all evighet. Men nu ska det ta slut. SOm avslutning vill jag säga att jag verkligen ska försöka kontakta alla ni som undrat över era prenumerationer, och ni frilansar som sökt mig den senaste tiden. Jag har inte orkat ta i detta förrän nu. Jag hoppas ni kan ha överseende.
Jag hoppas framförallt att ni haft nytta och glädje av Macho!
Mvh
Anna Svensson, chefredaktör
måndag, augusti 20, 2007
Machos nya maskot
Lilly Marta LUNE Fuentes Katriou, efter gammelmormor, gammelfarmor och månen själv, föddes på midsommardagen! Nu tänker vi ha några fina sista veckor tillsammans i Grekland. Den 1:a oktober tar pappan över och jag ska plugga och jobba.
Kram från Fotini
onsdag, augusti 15, 2007
konkurshelvetet
det är väl nu alla klyshor kommer väl till pass? som den om att motgångar bara gör en starkare... men det är lätt att bli bitter och tänka att varför drabbar alltid sån här jävla skit mig? jag är ledsen å gringos och hela sveriges vägnar också. men jag tror inte nån av alla eldsjälarna kommer ge upp. i allra värsta fall sprids vi för vinden och blommar upp på de mest otänkbara ställen. men jag hade på något sätt hoppats att vi skulle göra revolution ihop
fotini
fotini
Anna och Inti extraknäcker
Hello!
Här är min debattartikel i gårdagens Expressen om våldtäkt. Den är en replik på ett inlägg av Monica Jonsson. På torsdag sker en interpellation mellan Bodström och justitieminister Beatrice Ask och i samband med det kommer kanske en intervju med mig på TV3 update. Gjord precis innan jag hoppade på mitt tåg till Malmö.
Inti vickar i P1 morgon den här veckan, alltså samma program som han gästade i förrgår.
/A.S
Här är min debattartikel i gårdagens Expressen om våldtäkt. Den är en replik på ett inlägg av Monica Jonsson. På torsdag sker en interpellation mellan Bodström och justitieminister Beatrice Ask och i samband med det kommer kanske en intervju med mig på TV3 update. Gjord precis innan jag hoppade på mitt tåg till Malmö.
Inti vickar i P1 morgon den här veckan, alltså samma program som han gästade i förrgår.
/A.S
tisdag, augusti 14, 2007
Hjälp Machos hemsida!
Hej!
Jag pluggar media och kommunikationsteknik vid Linköpings universitet och gör mitt examensarbete för tidningen Macho. Mitt examensarbete handlar om utforma användargränssnittet för den nya webbsidan. För detta behöver jag din hjälp!
Macho är Sveriges största tidning om jämställdhet. I tidningen diskuteras killar och tjejer, heteros och homos, könsroller och biologism på ett kul och jordnära sätt. Macho vill att alla människor ska vara med i diskussionen om jämställdhet och könsroller eftersom det är frågor som berör alla.
Machos nästa mål är att erbjuda en superfin webbsida till sina läsare. Ta chansen att vara med och påverka utformandet av den nya webbsidan genom att svara på 10 korta frågor. Dina svar kommer att behandlas med sekretess
För att delta i enkätundersökningen gå till följande länk: http://www.questionpro.com/akira/TakeSurvey?id=755719
Tack på förhand för hjälpen!
Med vänlig hälsning
Ruken Cetiner - rukot959@student.liu.se
/Ruken
Jag pluggar media och kommunikationsteknik vid Linköpings universitet och gör mitt examensarbete för tidningen Macho. Mitt examensarbete handlar om utforma användargränssnittet för den nya webbsidan. För detta behöver jag din hjälp!
Macho är Sveriges största tidning om jämställdhet. I tidningen diskuteras killar och tjejer, heteros och homos, könsroller och biologism på ett kul och jordnära sätt. Macho vill att alla människor ska vara med i diskussionen om jämställdhet och könsroller eftersom det är frågor som berör alla.
Machos nästa mål är att erbjuda en superfin webbsida till sina läsare. Ta chansen att vara med och påverka utformandet av den nya webbsidan genom att svara på 10 korta frågor. Dina svar kommer att behandlas med sekretess
För att delta i enkätundersökningen gå till följande länk: http://www.questionpro.com/akira/TakeSurvey?id=755719
Tack på förhand för hjälpen!
Med vänlig hälsning
Ruken Cetiner - rukot959@student.liu.se
/Ruken
Inti pratar våldssex i P1 morgon
Här är länken. Rulla nedåt så hittar ni Inti. På tal om senaste uppslaget av Punkt SE. Det uppslaget kommer snart upp på hemsidan.
/A.S
/A.S
söndag, augusti 12, 2007
Retuschering i VR
Jag har ett debattinlägg i senaste Veckorevyn om retuschering. De gör också ett jobb om retuschering i samband med detta.
Jag debatterar på ngt vis för retuschering medan en annan tjej är emot. Här är min text:
Ryktet om retuschering säger att onda reklammänniskor med retuschverktyget i sin hand tar bort all dålig hy, mörka ringar och fettceller deras modeller kan tänkas ha. Sen ger de modellerna persikohy, klara fina ögon och en superkropp.
Men det är inte hela sanningen. Retusch är bara en del i processen att skapa den perfekta bilden. En bra sminkös kan göra underverk för trött hy. En ljussättning där skuggorna faller rätt framhäver det som ska fram och döljer det som inte passar in i bilden.
Det sägs att retusch skapar falska ideal som killar och tjejer faller för. Antingen vill vi ha det falska idealet på bilden. Eller så vill vi se ut som det. Men det är inte retuschering som skapar de idealen. Det är när vi tror att en bild i ett magasin är verklighet.
Problemet är när modeller framställs som naturliga skönheter fast de är sminkade, proffsigt ljussatta och retuscherade. Det är inget fel med försköning så länge det är tydligt hur bilden skapats. Med märkningen Retuschblomman syns det att en bild är retuscherad.
Folk vill ha snygga bilder och snygga produkter. Det är vad som säljer. Retusch är här för att stanna och det är upp till producenter och konsumenter att se till att det används rätt.
Och vad tycker ni?
/A.S
Jag debatterar på ngt vis för retuschering medan en annan tjej är emot. Här är min text:
Ryktet om retuschering säger att onda reklammänniskor med retuschverktyget i sin hand tar bort all dålig hy, mörka ringar och fettceller deras modeller kan tänkas ha. Sen ger de modellerna persikohy, klara fina ögon och en superkropp.
Men det är inte hela sanningen. Retusch är bara en del i processen att skapa den perfekta bilden. En bra sminkös kan göra underverk för trött hy. En ljussättning där skuggorna faller rätt framhäver det som ska fram och döljer det som inte passar in i bilden.
Det sägs att retusch skapar falska ideal som killar och tjejer faller för. Antingen vill vi ha det falska idealet på bilden. Eller så vill vi se ut som det. Men det är inte retuschering som skapar de idealen. Det är när vi tror att en bild i ett magasin är verklighet.
Problemet är när modeller framställs som naturliga skönheter fast de är sminkade, proffsigt ljussatta och retuscherade. Det är inget fel med försköning så länge det är tydligt hur bilden skapats. Med märkningen Retuschblomman syns det att en bild är retuscherad.
Folk vill ha snygga bilder och snygga produkter. Det är vad som säljer. Retusch är här för att stanna och det är upp till producenter och konsumenter att se till att det används rätt.
Och vad tycker ni?
/A.S
Fotbollsgenus
I Lasse Anrells sportkrönika. Han som brukar få så mkt skit skriver nu att det är konstigt att fotbollstejerna inet syns i "Ciao Bella". Han nämner en abort också, måste se den isåfall. Aborte i filmer är ofta lite konstiga, särskilt den i "Den enda rätta" som är bisarr på många sätt i allt mys. Tex Raphael Edholm som spelar "ond blatte", som vanligt.
A.S
A.S
lördag, augusti 11, 2007
Konken
Som ni kanske vet så har Latifeh AB konkat. Latifeh är Machos "mamma" för er som gillar barnspråk. Macho kommer fortsätta, men i en annan form. Var så säkra.
A.S
A.S
fredag, augusti 10, 2007
fredag, augusti 03, 2007
När tjejer kör
Hittat ett nytt fenomen! Bilar, moppar etc kan vara tjejkörda. Hade tänkt blogga lite om att jag trodde grejen var att tjejer Inte kan köra. Men det var redan gjort. Här och här också.
Jag googlade tjejkörd, det verkar vara ett inte helt ovanligt säljargument. Vad finns det mer som kan vara genusanvänt? Tjejkörd lär ju betyda att saken använts rätt snällt och är, typ, oanvänd. Enligt könsklyschorna borde man ju då kunna hitta killkörda vävstolar och ja .. häst?`
/A.S
Jag googlade tjejkörd, det verkar vara ett inte helt ovanligt säljargument. Vad finns det mer som kan vara genusanvänt? Tjejkörd lär ju betyda att saken använts rätt snällt och är, typ, oanvänd. Enligt könsklyschorna borde man ju då kunna hitta killkörda vävstolar och ja .. häst?`
/A.S
onsdag, augusti 01, 2007
fredag, juli 27, 2007
tisdag, juli 24, 2007
Barn borde inte vara ett recept mot ensamhet
Visst finns det olika synsätt vad gäller föräldraskap, det var därför jag ville presentera min syn.
Jag är ledsen men jag förstår inte alls ”leva ut som kvinna bara för att man blir mor”, jag kan inte alls se kopplingen.
Att vara mor är en del av mig och jag inte riktigt är med på det där att det skulle genomsyra allt jag gör.
För många, många är vardagen sådan att de inte har någon att ”lämpa över sina barn på”. Du skulle bli förvånad över hur många ensamstående som inte har det sociala skyddsnät som möjliggör detta och hur förödande det är för både förälder och barn.
Eller hur många som har möjlighet men som ändå inte kan slita sig från ungarna och ser dem som sitt livs kall.
Jag tror inte att du har osedvanligt låga krav på dig själv som förälder och att det är därför du inte tycker att det är så jobbigt. Dom låga kraven på jaget, dom står jag för - tro mig. Jag blev ju mor vid sjutton och det har blivit mycket improvisation. I världens ögon kunde jag bara göra fel – så då får man släppa kraven om man ska greja det.
Det måste vara den där hjälpen Fotini.
Och så kan jag lova dig att det blir jobbigare.
Nu fick jag sista ordet.
Kram
Jenny
Jag är ledsen men jag förstår inte alls ”leva ut som kvinna bara för att man blir mor”, jag kan inte alls se kopplingen.
Att vara mor är en del av mig och jag inte riktigt är med på det där att det skulle genomsyra allt jag gör.
För många, många är vardagen sådan att de inte har någon att ”lämpa över sina barn på”. Du skulle bli förvånad över hur många ensamstående som inte har det sociala skyddsnät som möjliggör detta och hur förödande det är för både förälder och barn.
Eller hur många som har möjlighet men som ändå inte kan slita sig från ungarna och ser dem som sitt livs kall.
Jag tror inte att du har osedvanligt låga krav på dig själv som förälder och att det är därför du inte tycker att det är så jobbigt. Dom låga kraven på jaget, dom står jag för - tro mig. Jag blev ju mor vid sjutton och det har blivit mycket improvisation. I världens ögon kunde jag bara göra fel – så då får man släppa kraven om man ska greja det.
Det måste vara den där hjälpen Fotini.
Och så kan jag lova dig att det blir jobbigare.
Nu fick jag sista ordet.
Kram
Jenny
barn visst recept mot ensamhet
...precis som polare, familj, hobbys, husdjur you namne it. allt som andas kärlek och poblem, utmaningar, konflikter och så vidare. jag trodde inte det, men nu vet jag. jag är inte lika erfaren mamma som du Jenny! men min erfarenhet är i alla fall, hur provokativt det än är att säga så här, att mina barn blev min största mening med livet. jag tyckte livet var nice innan. men nu är det ännu viktigare att just jag lever. jag vill inte leva genom mina barn. men de är en jäkla bra anledning för att leva ut. särskilt som kvinna! att leva ut innebär självklart att frigöra sig så mycket man orkar från en pretentiös mammaroll, att lämpa över barnen på andra ofta, att festa järnet, att resa helt själv någonstans och att bara slappa. jag tycker att det är fett jobbigt med barn också. ofta. men hade nån talat om för mig hur underbart det var hade jag slagit till ännu tidigare! kanske har jag sjukt låga krav på mig själv som mamma. eller så får jag bara jävligt mycket hjälp. men jag antar att det finns lika många åsikter om föräldraskap som människor. jag ville bara ha sista ordet.
/Fotini
/Fotini
Barn inget recept mot ensamhet!
Att det inte går att beskriva hur underbart det är med barn, är en sanning som jag håller med Fotini om. Att de inte går att beskriva hur jäkla tufft och jobbigt det är, är en sanning som jag vill lägga till. Det är en sanning om man lever i kärnfamilj eller som ensamstående, är ung eller gammal.
Småbarn är jobbiga, skolbarn är ännu jobbigare och tonåringar är jobbigast.
Den som säger något annat far med osanning.
Och barn har man för alltid.
Jag tror inte att någon människa blir – eller borde bli – mätt på frihet och fest. Jag tror att om man tror att man är det, så är det allt annat än ett tecken på att man borde skaffa barn. Man kan inte skaffa barn för att man känner sig ensam. Eller är less på krogen. Eller vill bli jordnära.
Skaffar man barn av fel anledning är oddsen för att förhållandet spricker höga - och logiska.
Om man skaffar barn av fel anledning, kan det bli jäkligt synd om barnet. En förälder som lever genom sitt barn och förverkligar sig själv på detta sätt = problem. Min sanning.
Extra jobbigt blir det om man är ensamstående – det håller jag också som en sanning. Liksom att man ska tänka sig för tusen gånger innan man slår till och skaffar barn.
Om det inte finns någon partner att lämpa över på ibland, för att njuta ensamhet, kan livet bli ganska ensamt. Det är inte du som rår över när dina stunder av frihet ska infinna sig.
Ordet ensamhet för någon i den situationen, klingar allt annat än negativt och är faktiskt synonymt med frihet. En ensamstående är ju en helt vanlig singel.
Hade jag inte fått fortsätta att raggla hem fem på morgonen då och då, eller åka med brudarna på semester eller bara gå långpromenad och kolla film hela eftermiddagen med några polare, hade livet blivit odrägligt och jag hade varit en usel mamma. Bitter som tusan.
Även kärnfamiljare måste ut och röra på sig på egen hand i större utsträckning! De har ju all möjlighet i världen. Då blir de gladare och får gladare barn.
Småbarn är jobbiga, skolbarn är ännu jobbigare och tonåringar är jobbigast.
Den som säger något annat far med osanning.
Och barn har man för alltid.
Jag tror inte att någon människa blir – eller borde bli – mätt på frihet och fest. Jag tror att om man tror att man är det, så är det allt annat än ett tecken på att man borde skaffa barn. Man kan inte skaffa barn för att man känner sig ensam. Eller är less på krogen. Eller vill bli jordnära.
Skaffar man barn av fel anledning är oddsen för att förhållandet spricker höga - och logiska.
Om man skaffar barn av fel anledning, kan det bli jäkligt synd om barnet. En förälder som lever genom sitt barn och förverkligar sig själv på detta sätt = problem. Min sanning.
Extra jobbigt blir det om man är ensamstående – det håller jag också som en sanning. Liksom att man ska tänka sig för tusen gånger innan man slår till och skaffar barn.
Om det inte finns någon partner att lämpa över på ibland, för att njuta ensamhet, kan livet bli ganska ensamt. Det är inte du som rår över när dina stunder av frihet ska infinna sig.
Ordet ensamhet för någon i den situationen, klingar allt annat än negativt och är faktiskt synonymt med frihet. En ensamstående är ju en helt vanlig singel.
Hade jag inte fått fortsätta att raggla hem fem på morgonen då och då, eller åka med brudarna på semester eller bara gå långpromenad och kolla film hela eftermiddagen med några polare, hade livet blivit odrägligt och jag hade varit en usel mamma. Bitter som tusan.
Även kärnfamiljare måste ut och röra på sig på egen hand i större utsträckning! De har ju all möjlighet i världen. Då blir de gladare och får gladare barn.
måndag, juli 23, 2007
Tvåbarnschock
Det ju är bara 14 månader mellan mina och så är de pyttesmå båda två... Som tur är så är de väldigt söta, vilket gör att jag inte kan bli så irriterad som jag borde när det ligger matrester och bajsblöjor överallt.
Ändå drömde jag värsta mardrömmen häromnatten. Att jag och min kille skulle gifta oss och att jag inte hann varken duscha eller sminka mig, vi bara stod där vid altaret (what???) och jag såg ut som fan. Hade fixat med allt runt omkring, min kille och mina barn var rena och snygga, men jag...
Talande för min verklighet tycker jag. Pressen (och lusten?) att fria är dessutom väldigt påtaglig nu. Kanske för att alla förutsätter att jag är gift för att jag har barn...
Men att ha barn är ännu roligare än jag trodde, jag lovar. Kan inte ens beskriva hur underbart det är. Och om man känner sig rätt mätt på ensamhet (= frihet, nej tror inte det, snarare tvärtom), party och vill leva riktigt jävla jordnära (ett tag, inte för alltid, och inte nödvändigtvis alla dagar i veckan) tycker jag lätt att man ska slå till även om man råkar vara ung. Jag var 24 när jag blev gravid och 25 när min son Sol föddes. 26 nu när Lune föddes. Det är inte så jätteungt, men ändå har jag bara en vän som har barn. De flesta festar, pluggar eller jobbar på istället.
Nu börjar i och för sig fler och fler i kompiskretsen bli sugna - jag lovar att det smittar. Och att det är precis som med tatueringar! Har man en vill man ha en till och en till och en till...
Fotini
Ändå drömde jag värsta mardrömmen häromnatten. Att jag och min kille skulle gifta oss och att jag inte hann varken duscha eller sminka mig, vi bara stod där vid altaret (what???) och jag såg ut som fan. Hade fixat med allt runt omkring, min kille och mina barn var rena och snygga, men jag...
Talande för min verklighet tycker jag. Pressen (och lusten?) att fria är dessutom väldigt påtaglig nu. Kanske för att alla förutsätter att jag är gift för att jag har barn...
Men att ha barn är ännu roligare än jag trodde, jag lovar. Kan inte ens beskriva hur underbart det är. Och om man känner sig rätt mätt på ensamhet (= frihet, nej tror inte det, snarare tvärtom), party och vill leva riktigt jävla jordnära (ett tag, inte för alltid, och inte nödvändigtvis alla dagar i veckan) tycker jag lätt att man ska slå till även om man råkar vara ung. Jag var 24 när jag blev gravid och 25 när min son Sol föddes. 26 nu när Lune föddes. Det är inte så jätteungt, men ändå har jag bara en vän som har barn. De flesta festar, pluggar eller jobbar på istället.
Nu börjar i och för sig fler och fler i kompiskretsen bli sugna - jag lovar att det smittar. Och att det är precis som med tatueringar! Har man en vill man ha en till och en till och en till...
Fotini
onsdag, juli 11, 2007
Retuschblomman & ordet man
På lördag kan ni höra mig i radio P4 mellan 12-14.00. Jag snagglar om Retuschblomman och varför det är en så himla bra ide. Packade upp mina grejer samtidigt och råkade klirra lite med några pärlor och nycklar minst en gång. Annars då? Jo jag har faktiskt retuscherat mig själv (kan man säga). Det är rätt pissigt väder i Malmö och jag är av naturen bländvit så jag har skaffat mig Brun-utan-sol för första gången i mitt liv. Benen har fått en helt ok färg men händerna blir helt orangea. No like.
Tänkt på en annan grej. I Macho använder vi ju Aldrig ordet "man" i brödtext och kröniketext. Det finns bara i pratminus, alltså när ngn annan (som intervjuats) sagt det. Vi började med det i nummer 1 som gick i Klick! som en kul och bra grej. Men sen har det verkligen påverkat mitt sätt att skriva. Textkvaliteten höjs av att inte använda "man" utan istället använda ord som: Jag, du, vi, dem, oss, etc. Det är ju myycket tydligare vad som menas. Men här i bloggen skriver jag "man" för fulla muggar. Det är konstigt. Jag tror inte att jag säger "man" så mycket i vanligt tal jag antstränger mig för att säga "jag". Om det är jag vill säga. Har börjat säga "gemene man" en hel del sen jag började tänka på att inte använda ordet man i allmän form i onödan. En hel "folk" har dock slunkit in. Jag kan bli irriterad när folk säger "man" mycket. Jag fattar liksom inte vad som menas, det blir för otydligt.
Anna S
Tänkt på en annan grej. I Macho använder vi ju Aldrig ordet "man" i brödtext och kröniketext. Det finns bara i pratminus, alltså när ngn annan (som intervjuats) sagt det. Vi började med det i nummer 1 som gick i Klick! som en kul och bra grej. Men sen har det verkligen påverkat mitt sätt att skriva. Textkvaliteten höjs av att inte använda "man" utan istället använda ord som: Jag, du, vi, dem, oss, etc. Det är ju myycket tydligare vad som menas. Men här i bloggen skriver jag "man" för fulla muggar. Det är konstigt. Jag tror inte att jag säger "man" så mycket i vanligt tal jag antstränger mig för att säga "jag". Om det är jag vill säga. Har börjat säga "gemene man" en hel del sen jag började tänka på att inte använda ordet man i allmän form i onödan. En hel "folk" har dock slunkit in. Jag kan bli irriterad när folk säger "man" mycket. Jag fattar liksom inte vad som menas, det blir för otydligt.
Anna S
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)