Idag när jag lämnade Disa på dagis höll alla killarna på med en lek. Disa gick fram och ville vara med eftersom en av de killarna är hennes bästa kompis. Men de sa att hon inte fick vara med för att hon var tjej.
– Men du brukar ju leka med Disa även fast hon är tjej, sa jag till hennes bästis. Då var det en annan kille som sa att hon inte kunde vara med för att de lekte en farlig lek.
– Kan inte tjejer leka farliga lekar då? frågade jag såklart och sa till Disa att gå fram till dem och vara med i alla fall.
Det ironiska är att vi precis har läst Alfons och Milla-boken som är från 1985, där killarna säger att tjejer är fega och retar Alfons för att han leker med tjejer. När den boken skrevs var jag fem år. Jag hade någonstans hoppats att det hänt grejer sen dess men killarna på Disas dagis betedde sig ju exakt likadant som killarna i Alfons-boken. Innan jag gick från dagis gick Disa fram till dem och sa ”jag är modig och tuff” och bjöd in sig själv i leken. Hoppas att hon fick vara med. Ikväll ska jag lära henne att ingen annan någonsin kan tala om för henne vad hon kan göra eller inte göra. Bara för att hon har klänning på sig ibland betyder inte det att det enda hon kan göra är att sitta stilla och fläta hår eller köra dockvagn. Ibland blir jag så uppgiven, liksom hur ska vi kunna fixa ett jämställt samhälle när vi hela tiden fortsätter att lära in barnen i urgamla könsroller?
/Åsa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilken toppenmamma du verkar vara! Fight on!
INTI
Öhm... eller så är skillnaderna mellan könen inte resultatet av indoktrinering i könsrollerna, utan resultatet av att vårt genetiska arv skiljer sig. Eller är ni redan bortom de resonemangen?
Skicka en kommentar