Kvinnor som grupp

Apropå hela diskussionen om ifall det är rätt att kategorisera människor och lägga in dem i fack... Här är en skön diskussion om att prata om kvinnor som grupp.

Macho delar in i grupperna kvinnor och män i statistiken. Vi har valt att gå på vår subjektiva uppfattning av utseende och namn för att bestämma kön. Inte helt omöjligt att vi skriver ut en person som man fast hen uppfattar sig som kvinna.

Men det säger inte emot att jag ser alla kvinnor och män som individer. Jag blir hellre sedd som individen Anna än som del av gruppen kvinna. Iallafall om det betyder att jag ska få förväntingar på mig att läggas in i gruppen kvinna.
Men jag vet ju att jag blir sedd som brud på gott och ont. Det är en erfarenhet som jag kan ha gemensamt med andra brudar. Och då är vi kanske en grupp på det sättet. Men isåfall bara för att vi blir behandlade som det i vardag, på jobbet, sjukhuset, rättsalen etc. Alltså i livet inte i statistiken.

Statistiken är ngt helt annat som går ut på att hålla koll på att Machos redaktion och produkt inte blir homogen. Just på grund av att så många arbetsplatser (inklusive redaktioner) är homogena, med antingen en majoritet av killar eller tjejer.

En gång i tiden hörde jag en helt sjuk dokumentär om Expressen på 70 talet (tror jag) den finns säkert att googla fram ngnstans. Det handlade om att vara ensam kvinna på en mansdominerad redaktion. En scen är helt bisarr (det är ngt i denna stilen):
En tjej har vunnit en skidtävling e.dyl och red.chefen + alla anställda tycker att den lämpligaste bilden att använda är en när vinnartjejen är halvnaken. Och inte den när hon håller i medaljen.
Den enda tjejen på redaktionen är också den enda som reagerar på att bildvalet är märkligt men blir nedröstad.

Alltså faran med hegemonitet är: För mycket likheter i erfarenheter och referensrum vilket leder till minskad dynamik och sämre produkt. Stagnation!!

/A.S