Statistiken

Vi har blivit granskade av flera högskolestudenter som gjort C-uppsats, och vi har också granskat oss själva. Vid vår senaste storgranskning i höstas (utförd av vår egen Anja Gatu som jobbar på Sydsvenskan nu) räknade vi av hur mycket olika samhällsgrupper syntes.

För att kunna göra en sådan undersökning krävs såklart vissa ramar. Här kommer de:

Blatte i text: En person som inte har ett "klassiskt" svenskt efternamn har intervjuats.

Blatte på bild: En person som ser ut att ha rötter i annan etnicitet än den "klassiskt" svenska syns på bild.

Blatte i produktionen, t.ex. foto eller text: En person som inte har ett "klassiskt" svenskt efternamn finns som byline.

Svenne i text: En person med "klassiskt" svenskt efternamn har intervjuats.

Svenne på bild: En person som ser ut att ha alla sina rötter den "klassiskt" svenska etniciteten.

Svenne i produktionen, t.ex. foto eller text: En person med "klassiskt" svenskt efternamn finns som byline.

Sen är det homosarna. Hur mycket syns homosar i text, bild och produktion? Vi har valt att dela upp i "Heterosexuell" eller "Öppet homo/bi". Först tänkte vi "Homo/bi" men är det inte öppet så har vi inte rätt att outa någon.

Och de som inte är öppna hamnar tyvärr i Heterofacket. För vi kan såklart inte bara räknas homos utan i sann jämställd anda även räkna heteros. Och i verkligheten är det ju också så att de som inte säger ngt annat antas vara hetero.

Vi tyckte det var så intressant och nyttigt för oss att vi bestämde oss för att granska varje nummer direkt, och publicera resultaten för läsarnas skull så att de kan ha koll på hur vi jobbar.

Syftet med statistiken är att vi ska hålla kolla på oss själva hur mycket mångfald vi har i text, bild och produktion. Syftet med att ha mångfald är att Macho blir en bättre produkt eftersom vi får fler infallsvinklar och fler människor har då möjlighet att relatera. Syftet med att publicera statistiken är att låta läsarna ta del av hur vi arbetar.

Sen en rad om det "klassiskt" svenska utseendet. Självklart är det en myt. Men man kan utgå ifrån att det finns ett normativt utseende. Hel och ren och ljushyad. Jag skulle kalla det ett svenne-utseende och det är precis det vi gör i statistiken. Inget ont menat med det.

Det finns massa konstiga exempel på folk med blattenamn som inte ens bott i Sverige som ändå räknats som svennar på bild. Och sist jag frågade Aida så kände hon sig som en svennebanan.

Har diskuterat statistikens vara och ve via mail idag och fick detta fina svar: Statistik utan möjlighet att kategorisera är svår, om inte omöjlig. Och läsarna bildar sig ju en uppfattning utifrån vad de ser. De ser ett namn de inte uppfattar som traditionellt svenskt, Aida, och då är det uppfattningen som bildas utifrån det som är intressant. Sen kan vi såklart inte mäta folks uppfattningar, utan måste generalisera på något sätt.

/Anna