Bakgrund: flattest

Flator är roliga. Och gulliga. Men det verkar vara lite svårt att skämta om flator. Det är inte så många som gör det i alla fall.
Något som är bra med humor är att det är ett lätt sätt att diskutera fördomar. Mot flator finns det massor av fördomar. Bögar kan man skämta ganska mycket om och bögar är bra på att skämta om sig själva också. Flatorna får hela tiden kämpa för att överhuvudtaget synas bredvid de glittrande, dansande bögarna. Därför ville vi skoja lite med dem. Och med alla som inte är flator, men som har fördomar om såna där lesbianer.
Egentligen ligger Anna bakom flattestet lika mycket som jag, trots att det är mitt namn som står under artikeln. Och resten av redaktionen också, för den delen. Så är det nästan alltid på Macho. Redaktionen jobbar väldigt tätt med allting, spånar tillsammans och bollar fram och tillbaka. Det är bra, inget publiceras utan att vi vridit och vänt på det ungefär tusen gånger. (Fast ibland blir det stressigt ändå, som med #2 när det blev en massa tryckfel.)
Den slutliga twisten dröjde det ett tag innan vi kom på. Trots att vi hade spånat och skrivit en massa dröjde det tills vi tog en öl tillsammans efter redaktionsmötet innan vi kom på det. Den absolut största fördomen – som antagligen grundar sig i stenålderstanken att kvinnor inte har någon sexualitet – är att det inte finns några flator. Att alla flator bara längtar efter en man och kallar sig flator eftersom de har blivit ratade av män av olika anledningar eller ser det som ett politiskt statement. Vad de egentligen behöver är kuk. Därför går också alla förklaringarna i testet ut på att ingen egentligen är flata.
Men alla som har lite inblick i flatvärlden vet att det ligger något i våra uppdelningar. Vem har inte träffat på en öldrickande fotbollsfantast? Funderat över varför chefen aldrig tar med sig sin snubbe på firmafesterna? Sett flygbladen om inseminationskurser på kvinnokaféet? Eller virvlat runt med svenneflatan med fräck blonderad kortklippt nittiotalsfrisyr, högt skurna jeans och vit skjorta till Anna Book på dansgolvet? Just det.
Bakom kategorierna finns andra slags fördomar också. Som till exempel att kvinnliga chefer alltid är bitchiga (samtidigt som män är raka) och måste vara flator eftersom "riktiga kvinnor" hellre satsar på barn och familjeliv istället för sin karriär.
Jag tycker om alla slags flator. När jag tänker på våra fyra kategorier blir jag alldeles varm i hjärtat, alla de små egenheterna är så gulliga. Och det fina är att även de av mina flatkompisar som svarar samma alternativ på alla sex frågorna, ändå är så mycket mer än det. Min sportflatbästis pratar till exempel med Nasseröst (han i Nalle Puh alltså, den tecknade varianten) och fladdrar med ögonfransarna när hon vill ha något, älskar när jag partysminkar henne, blir alldeles lycklig när hon får dansa till Jimmy Jansson och läser internationella relationer på universitetet. Om jag nu ska nämna några av alla hennes egenskaper som är konkreta och utifrån vilka man ofta blir placerad i olika fack. Allra bäst är såklart att hon är världens snällaste, smartaste och roligaste. Människor är väldigt komplicerade och för att kunna prata om och motverka våra fördomar måste vi erkänna att de finns. Och gärna kunna skratta åt dem.
Min favoritfråga i testet är nummer sex – hur mycket väger du? Där ser man det absurda i att försöka dela in människor i sådana här kategorier. Alternativen rör sig bara över fem kilo, vilket innebär att om man väger någonting mellan exempelvis 45 och 65 kilo så… kan man helt enkelt inte vara flata. Då faller man emellan och finns inte. Hoppsan.

Apropå flator pratade de om Miss Gay Sweden på Annika Lantz för en stund sen. Arrangören påstår att det inte finns några skönhetsideal bland flator. Hmm. Min erfarenhet är att flator har ganska bestämda uppfattningar om vad de tycker är snyggt. Många är extremt utseendefixerade. Varför skulle flator vara bättre/sämre än heteron? Det är väl inte så konstigt att ha något som drar ens uppmärksamhet till sig. Sen kanske inte de skönhetsidealen stämmer överens med heterosnubbars, men det är en annan sak.

Fotbolls-VM kommer bli så sjukt kul. Jag längtar så mycket. Och jag lovar att den som läser Macho #3 aldrig kommer att kunna se på fotboll med samma ögon som förr. Hihi. Det är så roligt att göra tidning.

Och så är det ju Norges nationaldag idag. Ingen risk att man missar det. I år kommer man nog inte kunna missa Sveriges nationaldag den heller. Då blir det fest!

Sorry, jag kan inte skriva korta inlägg. Så är det bara.

ANJA