Ett eget rum

Det är så roligt det här med rum. Anna pratar väldigt mycket om referensrum som är en sjukt bra beskrivning av hur vi människor fungerar. Jag tänker också mycket på olika lite mer fysiska rum och världar som jag är i vid olika tillfällen. Det allra roligaste är att växla mellan olika rum och se hur bra man själv kan anpassa sig. Jag älskar det.
Idag hade vi till exempel först redaktionsmöte i Skärholmen, det var ungefär lika urspårat och roligt och intelligent som vanligt och vi snackade en hel del fotboll eftersom vi fyller nummer tre med VM-uppladdning på vårt eget Machosätt. Sen tog jag tunnelbanan bort till Stadion och mötte mina andra kollegor, Håkan och Åke på Sydsvenskan som jag också jobbar för. De är båda två 60+ sportmanspersoner och jag kan inte riktigt köra samma jargong med dem som med Machogänget. Vi jobbar bra ihop ändå. Det är en annan värld, bara. Ett annat rum.
Ett tag när jag började jobba med sport kände jag mig lite konstig och kanske utanför eftersom jag var så mycket yngre än alla andra och dessutom tjej. Men sen när jag hade jobbat med det några år och började läsa genusvetenskap på universitetet i Lund insåg jag att jag kände mig nästan lika konstig där. Det var nästan uteslutande tjejer i min egen ålder som såg ut ungefär som jag som läste kursen, och jag hade jättesvårt att hantera det först. Hur skulle jag bete mig mot dem? Jag hade ju massor av såna kompisar, men jag hade aldrig haft någon professionell relation till jämnåriga tjejer på det sättet. Plötsligt längtade jag tillbaka till mina allsvenska fotbollsarenor där jag visste hur jag skulle vara.
Men det var inte ett problem särskilt länge och inte heller ett särskilt stort problem, för vi människor är ju så anpassningsbara så det är alldeles fantastiskt. Det är väldigt roligt att utsätta sig för olika världar och se hur man klarar av det, det är spännande att försöka smälta in lagom mycket och hitta "rätt" sätt att vara på. Jag tycker att det är något eftersträvansvärt att kunna hantera så många olika typer av personer som möjligt och klara av olika miljöer. Lära sig att prata olika typer av språk.
Det är också då man så tydligt ser att allt bara är ett spel och att vi klarar av att spela alla olika typer av roller och könsroller. Jag kan vara både fotbollsreporter, dippa morotsstavar i lätt creme fraiche på tjejmiddagen och peppa loss på ekonomisk historia och jordreformer på universitetet. Det är macho! Ett eget rum, som man får fylla med vad man vill.

Kvällen var dessutom ljuvlig. Stockholm Stadion är en så vacker arena, det var försommarkväll och skymning och allsvensk fotboll och gulliga fotbollsgubbar och chorizo-os och delicatobollar i pressrummet. Utanför arenan hade löven slagit ut och var alldeles knallgröna när jag och min bästisgubbe Lunkan vandrade hemåt efter att ha skickat varsin text till varsin tidning. Lovely.

ANJA

PS: Om ni vill läsa mer av vår fina vårdflata så kan ni göra det här.